Gestalt beskrivning

Vattnet som forsar genom den långa ån är som ett enda högt brus, samma brus som när man försöker få fram en radiokanal i radion. Det enda ljud som något överröstar bruset är ett ljud som låter likt ett högt skratt. Ett skratt som påminner om kalle anka och kommer ifrån alla de änder som befinner sig överallt vid ån. Det är som att en armé kommer springandes i hoppet om att få lite mat. Änderna hoppar upp och ned när de ser en människa passera med bröd i sina händer.

Träden liknar tomma skelett efter alla de löv som trillat ned. Utan alla löv i olika vackra färger är träden inget annat än tomma skal. Ännu en alkis sitter som fastklistrad på en grön bänk vid ån. Den vit-gröna systembolagspåsen hålls i ett hårt grepp av den alkis som sitter där på bänken. Det gula lusthuset står så nära vattnet att det nuddar vid vatten ytan.

Solens strålar skiner ned över Norrtälje och får de röda och gula husen att lysa upp. Det dröjer inte länge innan markens gröna gräs inte längre syns och blir täckt i vitt. Solen som nu lyser ned mot gräset får marken att lysa i en stark grön färg. De svaga molnen som gömmer sig bakom skelett träden längre bort skapar en vacker siluett. Det skapar tydliga spegelbilder i det mörka vattnet. Gula träden längre bort i ån bildar gula nyanser ned i det speglande vattnet. 

Det är svårt att se fiskar när vattnet är så djupt blått och mörkt. Även för de änder som sakta paddlar sig runt i ån med sina orangeliknande fötter. Vågorna slås hårt och hastigt emot de stenar som ligger längsmed ån för att sedan åka under stenbron. Den stackars and som råkar dras med i vattendraget tar sig hastigt upp på en sten. De änder som befinner sig i vattnet håller sig en bit ifrån vatten draget och står antingen på en träkvist eller sten.

Orangefärgade gamla vattenkraftverks byggnaden passar bra in i sin omgivning. In genom byggnadens gammaldags fönster kan man se in på de fik som numera befinner sig där. Längre bort över åt det gamla badhusets håll cyklar en cyklist hastigt över den böjda bron. Bakom bron befinner sig nya lägenhetshus i orangeröda färger.

Den kalla luft som kyler ned staden är nu så kall att man glömt bort hur sommarvärme känns. De vissna löv som fallit ned mot den kalla marken är som fastfrusna längs grus och gräs bebodd mark. De få löv som ännu befinner sig vid skelett trädet är i röd-gula nyanser.

Änderna i vattnet skapar sina egna vågor efter sig när de långsamt rör sig fram i vattnet. De ser ut att simma på de siluett träd som bildas i vattnet. I ändernas vågor blir trädsilhuetterna dock svagare. Stolarna i trä och grå metall är nedkylda och täckta i frost. Den klarblå himlen är i en vacker och sagolik nyans. Skelett träden ser ut att sträcka sig i oändlighet upp i klarblåa himlen. Trädens alla smala grenar täcker synen av himlen skapar en vacker bild. Synen av ån, alla träd och de röda äldre husen ser ut som ett vykort. Husen och broarna täckande Norrtälje ån skapar en nyansrik och detaljerad miljö.